Didaktiska material
27-01-2015
Idag hade vi en bra föreläsning/workshop med Lena Lyckesthål som handla om didaktiska aspekter på olika material. Den föreläsningen syfter på hur man som pedagog kan jobba med olika material på ett medvetet sätt som kan leda till barns utveckling och lärande. Vad pedagoger gör allt för att fånga barnens intresse och nyfikenhet. Ja det är en miljön som har en stor betydelse i barns utvecklings förmåga. Miljön är det tredje- pedagogen sa Lena. Pedagogerna ska fundera på vad miljön signalerar, och vad barn tänker om mijön samt hur de upplever miljön. Pedagogerna bör ändrar miljön och skaffa en miljö på ett sätt som passar barns nivå och ålder.
Det är viktigt att pedagogerna har ett syfte när de jobbar med material. Vi kan fånga barns uppmärksamhet till enkla material som inte har didaktiska aspekter, och forma det till ett roligt och lärorik material. Ett papper som inte som tar så stor plats kan vi skapa en loppa genom att vika pappret. Sedan kan man forma loppan på olika sätt, till exempel kan vi färga den med olika färger, skriva siffror eller rita symboler. Här kan pedagogerna utmana barns nyfikenhet och intresse med loppan genom att genomföra en rolig aktivitet. Det är viktigt att pedagogerna har ett syfte med materialen, som jag skrev i början till exempel att syftet är att träna motoriska rörelser, då kan vi forma loppen och skriva ett antal frågor som exempelvis "kan du hoppa på ett ben eller kan du springa ett helt varv". Man kan ta barnen till skogen och ta med en fägrad loppa som man kan jobba vidare med i naturen när pedagogerna utmanar barnen att hitta tre olika saker som har en gul färg.
Lena Lyckeståhl har lyft fram olika lärandeformar i förskolan som till exempel leken, lärande, omsorg, fostran, barngruppen, samspel. Leken har stor påverkan på barns lärande eftersom de utforskar, provar, skaffar kunskaper samt har lust och glädje med leken. I förskolan ingår lärande, omsorg och lärande som bildar en helhet, eftersom det är viktig för alla barn. Jag har fokuserat på informellt lärande som en av de lärandeformer som Lena tog upp och som handlar om spontana tillfälle för lärande och material som är i omgivningen. Det som utgår från barns utforskande och intresse, det vill säga att pedagogerna inte har planerat för. På det sättet kan pedagogerna tillsammans med barn jobba vidare, med barns frågor och funderingar och söka efter olika information om det så behövs.
Efter föreläsningen delades vi upp två och två och fick varsin påse med olika didaktiska material. Jag och min partner hade viljat ha en påse med en drakleksak, och tio plastmuggar som siffrorna står på sidan av varje mugg. Vi diskuterade hur materialet skulle användas, vad materialet kan stimulera och öka kunskap om i hur materialet kan utvecklas eller anpassas efter barns behov och ålder. Med den aktiviteten kan barn öka sina matematiska begrepp och få kunskaper om till exempel abstraktionsprincipen, räkneorden och ordningsprincipen. Vi kan gör den aktiviteten genom, till exempel att be barnen att blunda medan vi gömmer en leksaksdrake under en av muggarna. Sen frågar vi, kan barnen gissa under vilken mugg draken har gömt sig? Om de gissar fel ger vi dem en ledtråd. Hittar de draken på högst tre gissningar har de vunnit. Om de gissar att draken finns under till exempel den tredje muggen, men vi har gömt den under den femte muggen, förklarar vi att den är längre bort än tredje muggen. Då frågar vi barnen om de kan peka ut vilka av muggarna, som är längre bort än den tredje.
Vi kan utveckla den aktiviteten vidare om använder olika storleker på muggar, och på det sättet kan barnen skapa en serie genom att de placerar föremål, ifrån den minsta till den största. Att skapa en serie har en stor effekt på räkne färdigheten och matematikens lärande "räkne färdigheten är också till stor del beroende av förmågan att serier och att uppfatta ordningsföljder" (Björklund 2009, s. 16). När barnen ordnar muggarna efter storleken, får de kunskap om räknekonsten, eftersom talraden har en fast ordning där varje tal motsvarar, ett mer än det närmast föregående. Här erövrar barnen en kunskap på att talen två är mer än talen ett, men mindre än talet tre. Eftersom de gör en jämförelse mellan muggarna och upplever den högsta skillnaden mellan de första, andra och tredje muggarna. Efteråt ber vi varje barn att räkna antal muggar. Vi kan utmana barns förståelse om abstraktionsprincipen, som innebär att föremål i en avgränsad mängd kan räknas. Enligt (Gelman och Gullistel 1978 se Björklund 2009, s. 89) hävder de att den abstraktionsprincipen är en av de viktigaste principerna för att räkna. Barnen kan använda sina fingrar som ett stöd för räknandet, genom att peka på varje mugg.
Vi kan utveckla aktiviteten vidare genom att måla punkter som tyder på ett räkneord, till exempel två punkter tyder på räkneordet två. Vi kan testa hur barnen kan uppfatta antalet med en blink, det som kalas subitiseringförmåga. "processen som innebär att direkt uppfatta en skillnad mellan en, två, tre eller flera enheter utan att räkna brukar kallas subitizing eller subitisering" (Björklund 2009, s. 62). Barn som inte har kunskaper om hur siffrorna ser ut, kan istället räkna antalet punkter som är på muggerna. I detta fall hjälper det barnen att sammankoppla siffrorna och punkterna. Med den aktiviteten strävar man att nå målet som står i läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010, s. 10 " förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp".
Referenser:
Björklund, Camilla (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
