Lekstäver och Orddjur
30-10-2015
Jag besökte Hallands kulturhistoriska museum på Varbergs fästning, där fanns en fantastifull tillställning för barn och andra. Utställningarna som fanns i museet var om lekstäver och orddjur som handlade om bokstäver. Utställningarna var häftigt och lärorik för barnen, eftersom de skulle lyfta barnens uppmärksamhet för språk. Första utställningen som jag såg, var en stor hylla som fylldes med ord som bara var med versaler. Versalerna skapades av enkla material, de tillverkades av kartong. Med hjälp av sådan aktivitet kan pedagoger utveckla barnens läs och skrivinlärning, trots att det finns svårigheter med dessa. Eftersom Svensson har sagt i sin förläsning att det är ganska jobbigt om man läser bara stora bokstäver. Svensson¹ tog i sin förläsning upp att det finns två olika förhållningssätt inom den formella läs och skrivinlärningen. En av de metoderna är den analytiska metoden som kallas för helordsmetod. Metoden går ut på att en hel text bryts ner i meningar, ord och i en enskilda bokstäver. På detta sätt lär sig barn hela ordbilder rent visuellt. Den metoden har föredelar och nackdelar. Fördelarna med den metoden kan vara exempelvis:
- Att metoden kan börja hemma med föräldrar.
- Att uppmärksamma små barn för språket.
- Många små barn gäller att sitta och pyssla.
- Metoden uppmärksammar barn mot bokstäver till exempel om det namn börjar på A eller slutar på A.
- Barnet kan jämföra mellan namn om hur många antal bokstäver.
- Barnen kan rikta sin uppmärksammhet om det finns bokstav som återkommer på samma namn.
- Metoden kan inte använda med barnet som har dyspraxi svårighet.
- Metoden är personlig och individuell.
- Man jobbar mycket med gissning och då man inte gissar hel rätt, det vill säga att man gissar fel ibland.
- Man jobbar mycket med namn med den metoden.
Jag anser att denna aktivitet har mer än ett syfte, det handlade inte bara om språkstimulans utan det handlade om hållbar utveckling. Man kan återanvända papper, kartong, tidningar och skapa någon annan rolig sak. Det skulle bli roligt och intressant för barnen att klippa i pappret, och göra olika bokstäver såväl versaler som gemener. Jag som pedagog skulle använda en sådan aktivitet, för att utmana barnen vidare med sin läsning och skrivförmåga. Barn kan klippa i papper eller tidningar och skapa olika bokstäver. Barnen kan sammanfoga pappersbokstäverna och skapa ord, meningar eller skapa deras namn. Denna aktivitet kan pedagoger genomföra i förskolan, för att hjälpa barnen som har ett annat språk än de svenska språket och utveckla deras språk. Barn kan höra vad andra barn säger medan andra barn arbetar, det bidrar i sin tur till att kunskaperna fastnar på ett smidigt sätt, eftersom barnen använder alla sina sinnen. Barn kan se, höra och känna. Det är viktigt att barn som har ett annat modersmål än svenska får en konkret vägledning, där de ser och prövar hur olika saker och ting fungerar istället för att läsa en text om det. (Svensson 2009 se Björkdahl Ordell, Eldholm, & Hagstrand-Velicu 2010, s. 14).
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord" (Läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010, s. 10). En annan intressant utställning var där det fanns många tomma kartonger i olika storlek, där stod skrivet olika ord på varje sida av lådorna. Det skulle vara ett bra motiv för äldre barn att träna att läsa dessa ord. Lådorna låg på golvet och stod inte i någon hylla. Det skulle ge barnen möjligheter att leka med lådorna, och hur olika bokstäverna ser ut. Barnen skulle kanske försöka att sätta lådorna jämte varandra, och skapa meningar samt leka med ord. Lådorna var lätta att bära, där skulle barnen bygga med olika former samt plocka ner dem. Med en sådan aktivitet kan pedagoger utveckla barns språkförmåga vidare tycker jag. Miljön är det tredje verktyget som pedagogen har för att fånga barnens intresse och nyfikenhet. Språkmiljöer befinner sig i ofta vara gynnsamma för språklärande och språkutveckling. Jag tycker att miljön som var på det kulturhistoriska museet "lekstäver och orddjur" var rik och skulle ge barn motiv, stimulans och ögonkontaket för språket.
Även skräp av olika material kan vi utnyttja av för att uppmärksamma barnen för språket
Många av bokstavsklossarna kan barnen själv sätta och bygga upp med klossar och skapa olika ord eller meningar.
I länken finns ett filmklipp där ni kommer att få se många olika tickande målade figurer. Min första tanke var att de kan kopplas till roliga ansikten, med tre små cirklar som visar att det är som två ögon och en mun. I de tre cirklarna var skrivet olika bokstäver. Varje figur visar tre av samma bokstäver. Jag stod och stirrade på de tickande figurerna och såg efter något varv, att de skapar inte bara svenska bokstäver utan att de också skapar arabiska siffror och bokstäver. Exempelvis är bokstaven V liknande siffran sju på arabiska, samt det är siffran åtta på arabiska när bokstaven V vänder sig neråt. När figuren rör sig och blir bokstaven V mot vänster det blir bostaven D på arabiska, men när bokstaven V vänder sig mot höger blir det siffran två på arabiska. Bokstaven M som fanns på figuren kan bli bokstaven W när den bokstaven rör på sig och vänder sig uppåt. Samt att bokstaven M blir nästan likadan som siffra tre på svenska, om den vänder sig vänster sida, och det blir likadant med siffran fyra på arabiska om den vänder sig åt höger sida. Bokstaven O är siffran fem på arabiska medan bokstaven I är siffran 1 på arabiska.
Det var häftigt, intressant och lärorikt tycker jag. Därför är det viktigt att inkludera modersmållärare i förskolans verksamhet och arbetssätt. Eftersom det har en stor positiv effekt på barns språkutvecklande. Det är bra att förskolan inbjuder modersmållärare när förskolan besöker museum, konsthall, bibliotek, bio eller teater. Det leder i sin tur till att barnet får möjlighet att använda ett mer situationsberoende språk, på barnets första språk och på svenska det språket. Med hjälp av modersmållärare kan tvåspråkiga barn se skillnader och likheter mellan olika språk. "Det är naturligt för tvåspråkiga barn att jämföra språk som de möter i sin omgivning och fundera över likheter och skillnader" (Laursen 2010, s. 64).
¹ Svensson Ann-Katrin, föreläsning, flerspråkighet och kommunikation. I den 2015-01-19
Referenser
Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Laursen, Helle Pia (2010) Möten med skriftspråk- ett socialsemiotiskt perspektiv på tidigt skriftspråkstillägnande. I Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 57- 72
