Workshop Textil II
17-03-2015
Vi hade andra textil workshoppen med Karin Olsson Lindström som handlade om tygtryck och broderi medan första textil workshoppen handlade om tovning. Jag har alltid tyckt att textil är ett bra redskap för pedagogisk verksamhet, men efter dessa workshoppar tycker jag ännu mer om tanken på textil som ett pedagogiskt redskap. Vi gick igenom många olika sätt att använda textil på, samt vilka färdigheter barnen kan utveckla med hjälp av ett praktiskt arbete. Pedagogerna kan använda textil som ett redskap för att utveckla barns lärande. Det finns stora möjligheter för att arbeta med textil, eftersom pedagogerna kan tillämpa textil på olika aktiviteter eller teamarbete i förskolan. Textil kan anpassas till olika åldrar, även till de yngre barnen. Det finns många möjligheter med textil som jag tidigare inte tänkt på, exempelvis tygtryck. Med hjälp av denna workshoppen hade jag bra tänkar och idéer om tygtryck. Att trycka på tyg är en enkel och roligt aktivitet, som jag kan genomföra tillsammans med barnen i förskolan i mitt framtida yrke som pedagog . Tyg av naturmaterial så som bomullstyg och linnetyg går bra att trycka på med textilfärger. Karin har förklarat med sin workshop att tyger som man köper för textiltryck ska vara utan apretur. Appretering är en kemisk behandling som man gör på tyger för att de ska få vissa önskade egenskaper som t.ex mjukhet, styvhet, ökad glans, strykfrihet eller vattentäthet.
Karin förklarade att det finns många olika material som man kan använda för att trycka på tyg. Det finns färdiga mallar man kan använda, och att vi har möjligheter att skapa egna mallar på egen hand. Vi kan trycka på toarulle, rep, pennor, våra händer, fötter samt vi kan skapa fina mallar av frukt eller grönskar. Man kan också skära plast och skapa olika mönster på. Vi kan sätta plastmönster på tyger och använda en svamp eller stöpplare. Denna process kallas ströppling där man doppar en svamp eller ströpplare i lite färg, och sedan trycker på plastmönstret så kommer färgen bara på en viss plats av tyget. Eller kan vi doppa en svamp eller ströpplare i lite färg, så får den färgen endast på ytan av blockstämpeln. Färgen kryper inte i skårorna då. Trycket blir mindre klumpigt och kläddigt på en viss plats av tyget. Det finns en schablonram med olika färdiga mönster eller utan mönster. Där kan vi riva t.ex papper eller klippa och lägga mönster på tyget, och föra över färg med öppen schablonram. Sedan rollar vi färg över en yta där tyget är blockerat med t.ex en utskuren schablon i papper eller plast. Batiktryck är en metod där man blockerar tyget med vax. Sedan doppar man tyget i ett färgbad. Där vaxet sitter kommer inten färgen åt. Vaxet kokar man bort sedan, då framträder mönstret i tyget.
Jag har börjat mitt praktiska arbete genom att välja en schablonram, som har en blomma i mönstret och ett vitt tyg. Jag har vält en röd textilfärg och hällde över schablonramen, men resultat blev inte som jag ville. Blomm mönstet var inte så tydligt på tyget. Efteråt bestämde jag att trycka över den röda färgen, med andra färdiga mallar i olika färger. Jag har användat ett färdigt lövmönster och grön färg som tryck på tygkanterna, det var som en ram som det två sista bilderna visar.
Sedan har jag taget ett till vitt tyg och ett suddigummi, som skapade en julgran i mönster samt en grön färg som jag tryckt på tyget. En mall som ekorre och brun färg tyckte jag var kul och trycka på.
"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp" (läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010 s. 10). Med hjälp av textil kan pedagogerna utmana barnen till att upptäcka och utforska matematik i sin omgivning. När barn arbeter praktiskt med textil utvecklar de sin matematiska förmåga, eftersom de använder sina grundläggande matematiska kunskaper på en högre nivå. Barn kan skapa olika former eller geometriska figurer av olika material t.ex plast eller grönsaker. Det leder i sin tur till att de lär sig att sortera de olika formerna eller figurerna enligt sitt utseende. De kan skapa en förståelse för taluppfattning eftersom de börjar att beräkna formerna. Barn kan lära sig namn på olika geometriska figurer som till exempel cirklar, trianglar, kvadrater och så vidare. Barn kan göra olika mönster eller symboler som används som mallar och trycka på tyget.På eftermiddagen arbetade vi med med broderi. Jag har valt att brodera på en pappersask och ritat upp ett palmträd. Jag gjorde många hål i asken med en nål. Jag hade ungefär 5 mm mellan varje hål. Nålen som jag använde var fäst i en liten träbit. Sådana nålar är bra för barn att använda när de vill brodera något. Eftersom en träbit ger barnet stöd, att hålla nålen på ett bra sätt, dessutom blir nålen mer stadig. En platta kan ligga under papperasken, det blir stadigare för barnet när de vill göra hål. Jag har valt ett grönt garn för att brodera palmblad, och brunt garn till palmstammen. Jag tyckte om att använda pärlor med broderi, därför hade jag inte broderat dadlar utan användat istället pärlor. Det var fint att använda ett annat material för broderi och inte bara använda garn.
Jag som pedagog kan planera en aktivitet med broderiteknik. Att arbete med broderi kan barn börja med i fyra till femårsåldern. Att arbeta med broderi kan anpassas för både flickor och pojkar. Med en sådana aktiviteter är det viktigt att pedagogerna ger beröm till barnen, eftersom det stärker barnets självkänsla. Det bidrar i sin tur till att barnen vågar att pröva och använda nya färger, tyger och ett annat material. En sak som är viktig för pedagogerna att tänka på, är att barnen behöver hjälp med att trä sina nålar. Med broderiteknik kan vi återanvända gamla material som till exempel tyg, knappar eller pärlor. Att återanvända material hjälper till att vi sparar lite pengar samt skapar fina saker. Barn kan rita först vad det de vill brodera själva. Där kan barnen utmana deras kreativitet och fantasi förmåga. Att arbeta med broderi utmanar barns språk och matematiska förmåga. Barn kan skapa en förståelse för olika begrepp exempelvis på, över eller under. Att arbeta med broderi kräver koncentrationsförmåga samt tålamod. Jag ser att broderiarbetet präglas av stillasittande och inte är särskilt fysiskt stimulerande. Dessutom kräver broderiarbete en finmotorisk förmåga. Något som flickor vanligtvis har lättare för än pojkarna, som föredrar grovmotoriska lekar eller övningar. Efteråt ser jag att detta kan skapa en viss svårighet med broderiteknik för pojkar.
Berörda kriterier inom min kurs 12FK60
- redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser
- självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
- utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
Referens
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
