Medierat lärande och pedagogiska mångfald
BILAGA 1
Individens kunskap är betydelsefull och kan bli lärande i samspelet med andra. Att vara tillsammans med andra ger möjligheter till att olika förutsättningar och behov bemöts. Samspelet med andra är medierat lärande och pedagogisk mångfald tycker jag. Medierat lärande betyder möjligheten till att vi lär av varandra och delge våra kunskaper med andra. För att kunna något behövar man omsätta det i praktiken, samt upprepa det många gånger för att det fastnar. Det i sin tur ger en känsla av säkerhet och trygghet hos personen i det som man gör. Att lära sig något innebär att vi ska utvecklas, samt att kunna använda det man lärt sig i praktiken där kunskapen behövs. Jag anser att motivationen för varför man lär sig något, är till största del för sin egen skull, men det kan bidra till att andra lär sig av vad man kan.
Mediera innebär att förmedla något eller skapa något via ett medium, och det kan vara genom till exempel bild, musik eller dramaämnet. Om vi tar bildämne som ett medium, för lärande är det viktigt att bli medvetna om vikten av bildinnehåll. Efteråt måste vi som pedagoger rikta vår uppmärksamhet, på barns bildinnehåll och ta det på allvar. Barns bildinnehåll bli då en utgångspunkt för lärande. När barn ritar eller målar blir vår uppgift att utmana barns lärande vidare. Genom att vi låter barnen berätta samtala och skapa en dialog, om sina egna bilder och om andras. Vi måste låta barnen göra en tolkning och analys av sina egna bilder och andras bilder, eftersom det är medierat lärande. Paggetti (2013, s. 206) skriver att analysera och samtala om bilder medierar lärande. En bildtolkning och analys gör ett utvecklings förstående av hur vi uppfattar vår värld. Samtalen ska vara öppna och det är viktigt att vi respekterar hur andra ser och tolkar bilden. Det är spännande att lyssna på vad barnet vill förmedla med sin bild. Vi är olika och därför vi ser olika saker i en bild, även personen själv kan se olika saker i sin bilden.
Jag tror att samtalen om bilder väcker barns intresse och nyfikenhet, efteråt utmanar det barnen till att ställa olika frågor. Barns frågor har ett värde och det är viktigt att besvara frågorna. Intressanta frågor som barn ställer väcker drivkraften hos dem. Sådana frågor ger energi för ett kreativt arbete. "När det finns angelägna frågor för var och en väcks drivkraften. Den ger energi för ett engagerat arbeta" (Welwert, 2013, s. 181). Pedagogers uppgift är att sträva efter att utveckla barns kreativa förmåga eftersom det är en nödvändig kompetens. Jag har lärt mig något viktigt av den litteraturen, att när barn gör en bild är det viktigt att barnen få en positiv kommentar av personalen. Samt att barnen ska få ögonkontaket med pedagogen. Jag som pedagog ska inte klaga på tidsbrist, utan lägga ner mer tid i förskolan för att studera, tolka och analysera barnens bilder. Didaktiska konsekvenser av detta är positivt. Barn blir sedda, bekräftade och lär sig resonera inför sina val. Det är viktigt att barn tror på sina egna ideér och utvecklar känslan av att "jag kan, jag vågar och jag är nöjd med mitt bildarbete".
Dokumentation i förskolan är viktigt för att belysa barns i läroprocessen. Pedagogisk dokumentation handlar om att se och förstå vad som händer i det pedagogiska arbetet, dessutom att se barns förmåga i lärandet. Pedagogisk dokumentation fungerar som ett bra verktyg för personalen, eftersom det hjälper till att utvärdera verksamheten samt visar vad barn intresserar sig för. Det är viktiga verktyg att följa upp med och analysera att det enskilda barnets utveckling och lärande. Jag tycker att när personal dokumenterar en verksamhet i förskolan, belyses relationerna som uppstår i aktivitetens innehåll. Jag anser att dokumentation visar relationerna mellan barn och barn och mellan barn och material. Dessutom visar dokumentationen personalens förhållningssätt. Pedagogerna måste vara lyhörda inför alla barn och ta vara på barns intresse i lärandesituationer. Dokumentation med t.ex. digital kamera är användbara verktyg som lyfter fram och synliggör, det som händer i verksamheten och leder till en kommunikation. När personal och barn tittar på en bild kan de samtala, diskutera och sätta ord på olika tankar och funderingar. Det är viktigt att låta barn använda kamera och dokumentera eftersom det är roligt och intressant för dem.
Hadi, Wafaa, inlämningsuppgift, litteraturseminarium Drama. I den 5 mar 2015 kl. 23:20
Referenser
Welwert, Gunnilla (2013). Bild som medium för lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 173-193
Paggetti, Charlotte (2013). Barns bilder som betydelse bärande medier. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 195-208