wafaahadi.blogg.se

BILAGA 4

1.      Förställ dig att du ska ha en musik och rytmikstund i ca 30 minuter tillsammans med barn i förskolan/ förskoleklass. Bestäm vilken åldersgrupp du riktar dig till. Vad skulle du vilja göra med dem? Gör ett uppplägg, en planering och välj ut 2- 3 moment där du i frågorna vad, hur och varför.

Moment planering: trädgård

Jag vill göra en aktivitet med barn som är i femårsåldern. Den aktiviteten kallar jag för "trädgård", den handlar om vad man kan hitta i en trädsgård. I trädgården finns många olika saker och ting som till exempel vattensslangar, gräsklippare, hinkar eller spadar. Man kan också hitta många små insikter, djur samt växter. Jag har bestämt att genomföra den aktiviteten genom att dela in barnen i två grupper. Första gruppen ska gestalta olika roller, medan den andra gruppen ska försöka och gissa vad första gruppen vill förmedla. Varje barn i gruppen ska välja själva vad de ska gestalta för något. I detta fall ska barnen använda sin kropp och göra olika rörelser beroende på vad barnen ska gestalta. Barnen kan också använda sin röst på den aktiviteten för att uttrycka sig exempelvis "hur gräsklippare låter eller hur låter vatten som kommer från vattensslang". Barn i den andra gruppen ska gissa vad barnets röst eller rörelse vill förmedla för någonting.

På den aktiviteten ska barn använda sina sinnen exempelvis hörsel, visuellt, taktilt, finmotoriskt eller grovmotoriskt. Motivet för det här momentet är att barnen tränar motoriken, dessutom att utvecklar det samarbete och känslan att "jag kan". Barnen kan våga prova och uttrycka sig på ett valfritt sätt. Jag anser att barnen erövrar en kroppslig musikalisk kunskap med hjälp av det momentet, eftersom de rör på sina kroppar. Läroplanen för förskolan 1998 reviderades 2010, s. 10 och där står att "förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelser, sång och musik, dans och drama".

Det är viktigt som jag tänker på att låta barnen uttrycka sig på ett valfritt sätt. Det finns inte något som är fel eller rätt med den aktiviteten, det vill säga även om barnen inte har gissat rätt rörelse eller barnsröst. Lindahl[1] har förklarat i sin workshop att pedagoger inte ska bedöma eller värdera barnen, det som är viktigt är att fokusera på hur man skapar en miljö där barn känner sig trygga och kan deltaga.

Moment planering: musikstund

Jag ska göra den aktiviteten tillsammans med de äldre barnen mellan fyra till femårsåldern. Vi ska sjunga under en musikstund 1,2,3,4, Hej, i mitten, vem är du? Kan du säga ditt namn nu och vissa oss hur ditt namn ser ut? Vi ska stå i en ring och en av barnet ska vara i mitten. Vi ska dansa i en cirkel runt barnet som står i mitten av ringen. När sången slutar kan vi stanna, och barnet som är i mitten kan säga sitt namn, och säger ett ord som har ett samband med sitt namn exempelvis "Anna-Apelsin, Sara-Sol". Barnen ska göra en rörelse samtidigt när barnet säger ordet, eftersom de andra barnen ska härma barnets rörelse och ordet.

Målet med aktiviteten är att träna motoriken samt utmana barns språk. Barnen ska hitta ord som har ett sambang med första bokstäven i sitt namn. Jag tycker att den aktiviteten ger möjligheter till de blyga barnen, att våga sjunga och dessutom ger de en känsla att alla kan sjunga. Barn sjunger, dansar och göra olika roliga rörelser under sångstunden. Enligt Holmberg (2012, s. 125) att aktivitets former som exempelvis ljud, musik och rörelse är producerande karaktär medan arbetssätt är reproducerande eller av undersökande käraktär. Reproducerande är det som omfattar utförande, återskapande, eller härmande för sång och spel. Undersökande karaktär handlar om att utforska, improvisera och skapa ny musik.    

2.      Vilka möjligheter respetive hinder ser du med musik och rytmik som verktyg i barnens lärproccsser? Koppla till dina erfarenheter och tankar om musikestetiska läroprocesser.

Jag tycker att en av de viktigaste möjligheterna för musik och rytmiskt lärande, är att låta de barn som har musikaliskt intresse att pröva, och undersöka de olika instrumenten som finns i omgivningen. Det är en av möjlighterna som hjälper barn till att utveckla sin musikaliska förmåga. Lärandet sker inte om det inte finns en interaktion mellan människor och den musikliska världen. Barn behöver ges möjlighter för att vara aktiva, upptäcka och undersöka världen genom handling. Efteråt bör pedagogen bemöta barnen på ett respektfullt sätt, dessutom sträva efter att uppmuntra och stimulera dem vidare. Thorgersen (2012, s. 73) beskriver att pedagogernas uppgift är att låta barn använda sig utav, samt dela med sig av sina erfarenheter till varandra. Eftersom det i sin tur leder till att barnen fördjupar sina musikaliska erfarenheter och kunskaper, vilket i förlängningen leder till att barnen får en känsla av att "jag kan".

För att skaffa bra förutsättningar för möjligheterna, är det viktigt att tänka på en miljö som kan fånga barnens intresse för musiken. Verksamheter som inte har möjligheter till att köpa in instrumenter på grund av bristande i resuser, där kan pedagogerna introducera sina egna instrument tillsammans med barnen. När barn tillverkar egna instrument ger det de möjligheterna att upptäckta och använda sin fantasi. Med enkla saker kan man introducera och göra vackra instrumenter, till exempel en toarulle med pärlor som kan bli till en maracas. Möjligheterna står inte bara för konkreta saker, utan vår kropp ger oss också stora möjligheter.

Med hjälp av kroppen kan vi producera olika ljud och på det sättet, kan barn utforska sina egna kroppar. Barn kan klappa händerna eller stampa i takt, samt använda sina röster och prova hur olika saker låter, till exempel hur en bilmotor eller ett tåg låter. Viktigt är att pedagogerna inte ska bedöma eller utvärdera barnen. Det är viktigt att barnen känner sig trygga och alla deras försök är acceptabla. Vi som pedagoger ska utveckla våra arbetssätt och utgå för barnens motiv, intresse och försök med ljudskapande. "Arbetssätten skulle nu utgå från barnens initiativ och försök- deras spontana ljudskapande" (Holmberg 2012, s. 123).

Jag tycker att musiken ger goda möjligheter och inte står som hinder för barnens läroprocesser. Det är brist på musikkunskap hos pedagogerna som i sin tur leder till att de inte använder musik så mycket i verksamheten.

Ehrlin (2012, s. 134) beskriver hur pedagogerna vill inte arbete med musik och det är på grund av känslan av otillräcklighet. Jag tycker att vi på det sättet hindrar omedvetet barnen. För att undvika sådana hinder är det bra att vi utvecklar våra egna kunskaper genom att gå på till exempel en musikkurs.

Holmberg (2012, s. 136) förklarar att arbetet med musikstunder som omfatter sång och instrument spel som rörelse kräver att pedagoger har med sig egna musikaliska kunskaper. Dessutom att de har kunskap om barn och sin egna musikaliska utveckling. Pedagogerna måste ha intresse och nyfikenhet i sitt förhållningssätt till sång, spel och rörelse för att bli bra förebilder och inspirera barnen. Jag kom ihåg hur en förskollärare på min VFU plats undvek att spela på en gitarr, under sångsamlingen med en stor barngrupp. Jag förstår hennes rädsla, eftersom vi inte vågar lära barnen något som vi inte kan eller inte behärskar. Jag tycker att det är bra om pedagoger börjar en musikstund med små barngrupper, för att känna sig trygg med sin roll som pedagog.

3.      Hur skulle du som pedagog kunna använda dig av musik och rytmik spontant i vardagssituationer i förskolan/ förskoleklass, och varför? På vilket sätt kan du utmana dig själv?

Det är ofta lekar "frilek" i förskolan, där man på ett spontant sätt ger lärorika händelser, exempelvis när barnen leker på förskolans gård och hittar t.ex. en snigel. Barn blir kanske glada, nyfikna och vill utforska sniglen vidare. Sådana händelser väcker barnens intresse och funderinger, genom att ställa några frågor till exempel vad äter en snigel? Och var bor den? Jag som pedagog kan använda mig av musik och rytmik genom att sjunga en sång om snigeln, tillsammans med barnen och göra roliga rörelser. Med den spontana händelsen kan man skapa en rolig och intressant musikstund, eftersom sång och rörelse skänker både glädje och gemenskap bland barnen. "Sång och rörelse till musik har blivit inslag som skänker glädje och gemenskap i det vardagliga" (Ehrlin 2012, s. 139).

Jag tycker att musikstunden inte bara är att spela på instrument. Man kan klappa takten, gå i takt till musik eller göra olika rörelser. På det sättet kan man som pedagog utmana barnen för att träna sin rytmik och koordination.

Ehrlin (2012, s. 142) beskriver att sången inte handlar om att kunna sjunga bra och ha bra röst. Det handlar om att engamang, känsla, glädje och önskan. Det är viktigt att vi som pedagoger bör arbeta intensivt med musikaktiviteter i förskolan, eftersom sådana aktiviteter har stor betydelse för gemensamhet och atomsfären. Musiken spelar en stor roll som hjälper att förändra och utveckla förskolemiljön. Jag tycker att pedagogen bör lita på sin förmåga att sjunga, eller spela med barn på ett spontant sätt. Det är viktigt att alla pedagogerna i verksamheten ska bli intresserade, och rustas för att våga och leda barn i sång och musik.

Jag kan utmana mig själv för att gå vidare och uttnyttja sniglens sång, som en metod som hjälper att stimulera barnens språkutveckling. Jag kan läsa en sagobok om sniglen för barnen medan vi lyssnar på musiken. Enligt Ehrlin (2012, s. 149) att musiken på ett lustfyllt sätt kan stärka språket hos barnen.

Jag som pedagog utmanar mig själv med musiken under olika vardagliga verksamheter i förskolan. Under vilan kan jag spela lugn musik som hjälper barnen att koppla av. En låg volyms sång som strömmar ut från tamburens högtalare, till alla förskolans avdelningar. På det sättet kan barnen och föräldrarna möta, sådan musik när de hämtar eller lämnar sina barn. En lugn musik skapar en härlig atomsfär i förskolan.

[1] Lindahl Karin, workshop, musik I den 2015-01-23

Hadi, Wafaa, inlämningsuppgift, paper- litteraturseminarium, Musikvetenskap för förskolan. I den 16 feb 2015 kl. 15:15

Referenser

Ehrlin, Anna (2012) Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 139- 152

Ferm Thorgersen, Cecilia (2012) Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 69- 84

Holmberg, Ylva (2012) Musikstunden sång, spel och rörelse. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, 123- 137

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442[2015-02-18]