wafaahadi.blogg.se

Vad: begrepp och matematiska idéer

Eriksson, Mattson och Strömbom ( 2004, s. 8) beskriver att idén som utmärkte mellan pedagoger i Ängsgårdens förskolan var, att rikta treåriga barns uppmärksamhet för matematiken i sin omgivning. Pedagogernas idé var att synliggöra matematiken och göra den lustfylld och meningsfull för barnen. För att uppnå dessa mål genomförde pedagogerna med en bilmatta, aktiviteten tillsammans med barnen. Deras idé var att skapa en egen bilmatta och inte köpa en färdig. I bilmattan skulle barnen rita olika föremål som till exempel bostader, skola, förskola, lekpark, affär, flygplatser och  annat. Sedan utvecklades aktiviteten vidare genom att bygga en kyrka enligt barns intresse och nyfikenhet. Med dessa aktiviteter strävade pedagogerna att stimulera barns matematiska förmåga, genom att skapa en förståelse för olika matematiska begrepp. Begrepp som har utvecklats under dessa aktivteter var exempelvis former, mönster, storlek, antalsuppfattning, hastighet eller vikt. Bilmattan var inte hållbar eftersom som den blev sönderlekt och smutsig, av barnens fötter som trampar på den medan de skapade.

Hur: arbetssätt och arbetsformer

Pedagogernas arbetssätt utmärktes av att det utgick från barns intresse och nyfikenhet, det vill säga att de tar barnens perspektiv i första hand i förskolans verksamhet. Samt att pedagogerna provar och testade olika material med aktiviteten och inte bara fastna på en typ av material. Att variera material bidrar till att väcka barns intresse och lust för lärande. Eriksson, Mattsson och Strömbom (2004, s. 9) förklarade att pedagogernas syfte med att variera materialen att ge barn, fler möjligheter för att förstå matematiska begrepp som exempelvis volym och rum. Genom att barn gestalta sina olika föremål i bilmattan skapande med olika material som kartong och textil skulle de använda fler sinnen.

För att uppnå målen och lyckas att erövra matematiska begrepp har pedagogerna planerat arbetet väl. Där de har tankt pa olika viktiga saker, som till exempel material, tidsplan och dokumentation. Pedagogerna använde färdiga olika geometriska figurer som till exempel cirklar, halvcirklar, rektangel och triangel. Att använda färdiga mallar väcker barns intresse för byggande och de fastnar inte på själva klippandet. Det leder i sin tur till att barn konstruerar mer med sina tankar och idéer i byggandet. (Eriksson, Mattsson och Strömbom 2004,  s. 11).

 Varför: för-respektive nackdelar med de gjorda valen  

Det som är viktigt att utgå från barns intresse och önskemål med förskolans aktiviteter. I läroplan för förskolan 1998 reviderad 2010, s. 6 står att "verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper". Pedagogernas arbetssätt präglades av energi och kreativitet där de varierar mellan olika aktiviteter, och inte bara fastnar i en aktivitet. Det som gav barnen bra möjligheter var att växla mellan aktiviteter där de testar och undersöker olika saker.  Pedagogernas hjälp till barnen under skapandet, tar inte över och det är viktigt att barn bli självständiga och känner att de vågar, och kan göra och skapa något. Pedagogernas närvaro är viktigt när barn skapar, där pedagogerna bli som förebilder och inspiration. Materialtillgång och synlighet för barnen bidra i sin tur att barns idéer och fantasi flödar. Det är bra att pedagogerna vågar benämna olika geometriska figurer med riktiga namn från början, eftersom barn är kompetenta och har bra förmåga att lära sig många olika nya ord. Det som jag har fokuserat på ar det som Mattsson¹ lyft i sin workshop att "i läroplan för förskolan står inte att barn ska kunna namn på geometriska figurer utan att känner deras egenskaper".

 Jag tycker  inte att det finns några nackdelar med arbetet, eftersom pedagogerna hade planerat aktiviteten väl, men man kan säga att det finns svårigheter med arbetet som präglades av en stor barngrupp och tidsbrist.

[1] Mattsson Carina ; workshop, matematik den 18 -03- 2015

Hadi, Wafaa, inlämningsuppgift, seminarium Matematik. I den 5 maj 2015 kl. 14:00

Referenser

 Eriksson. C.  Mattsson. C & Strömbom. C. (2004). Matematikspaning nämnaren. Nr 1, ss. 8- 14.

Tillgänglig på Internet: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0814 04 1.pdf

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442