wafaahadi.blogg.se

BILAGA 5

 Under planeringstadiet av mitt didaktiska material, bestämde jag att skapa något med språkutveckling. Motivet för detta var att min VFU plats fokusera mycket på bokstäver, där försöker personalen rikta barns uppmärksamhet till bokstäverna. Personalen använder olika material som till exempel pinnar för att skapa olika bokstäver. Efter en handledning och tre fältdagar till hjälp hade jag en idé, att göra en aktivitet som fokuserar på språkutveckling. Aktiviteten skulle ha flera steg och göras under några dagar. Mitt syfte är att inkludera ett annat kunskapområde som till exempel bild, och matematik. Aktiviteten skulle göras under olika dagar för att locka barnens intresse för språket. Det första materialet jag gjorde var kort med bokstäver, både versaler och gemener var på samma kort. Det ger barnen möjligheter att se bokstäverna som stora och små samtidigt. Andra kort var bilder på olika föremål som började på samtliga bokstäver. Tredje kortet var ord som tillhör till de olika föremålen. Jag använde mig utav Word där jag skrev hela alfabetet, både stora och små bokstäver, sedan letade jag upp bilder och ord som tillhör bilderna. Bokstäverna, bilderna och ordet skrev jag ut på dem, och klippte och klistrade på dem på ett färgglatt papper. För att det skulle bli mer hållbarheten laminerade jag dem efteråt. Tanken bakom aktiviteten var att utmana barnen till läsning och skrivning med hjälp av helordsmetod. Enligt Svensson (2005, s. 26)  att helordsmetoden bygger på att man presenterar skrivna ord för barnet. Det hjälper barnet att lära att känna igen ordbilden. Barnen börjar och lära sig att läsa hela ord. Barnen kan koppla mellan bildens föremål och det skrivna ordet. Det sättet hjälper också små barn eller barn med andra språk att öka sitt ordförråd, eftersom barnen som inte förstår vad orden betyder kan koppla mellan text och föremålet. Här använder barnen alla sina sinnen för att erövra ord genom att höra, se och tala. Så småningom kan barn skilja ut och känna igen delar av ord såsom ändelser och förstavelser. Jag använda en tärning i den första delen av aktiviteten. Tärningen gjorde jag genom att använda en kloss, där jag målade punkter på varje sida av klossen med siffror. Mitt syfte är att fånga barns tidiga förmåga på att uppskatta antalet med en blink. Flera forskare hävdar att antals uppfattning i grunden är medfödda, men inte i sig, utan också beroende av den verbala förmågan. Det betyder att tre objekt som är konkretiserade på tre symbloer, motsvaras av det verbala uttrycket tre. "Är det denna tidiga förmåga som lägger grunden för symboliska och verbala representationer av antal" (Gallistel, Gelman och Cordes 2005 se Björklund 2009, s. 139). Det tyder på att det finns ett starkt samband mellan språkutveckling och tidigt antalsuppfattning. "Processen som innebär att direkt uppfatta en skillnad mellan en, två eller flera enheter utan att räkna brukar kallas subitizing eller subitisering" (Björklund 2009, s. 62). Barnen fick under aktivitetens gång turas om med tärningen och slåg den. De var duktiga och uppfattade antal punkter med en blink. Jag frågade barnen hur många punkter som barnet fick när de slåg tärningen, där gav barnen ett rätt svar utan att räkna punkterna. På det sättet kunde barnen uppfatta antalet med en blink. Barnen räknade bokstäverna enligt  tärningens antal punkter och tog en bokstav. Jag frågade barnen vilken bokstav de tog och vad bilden föreställde, samt vilket ord som parades ihop med bilden. Motivet för detta är att uppmuntra och stimulera det verbala språket och låta barnen uttala orden högt. Jag frågade barnen att räkna antalet bokstäver som fanns i det ordet som de tog. Jag frågade de om de känner ett annat ord som börjar på samma bokstav som de tog. Att ge barnen en respons på det, ger uttryck för vad som är viktigt, eftersom det är bra för barnens självkänsla. Därför under hela aktivitetens gång uppmuntrar jag barnen, att ställa frågor, kommentera och ger dem respons. Hwang och Nillsson (2011, s. 206) förklarar att vuxna, ur det interaktionistiska synsättet på språkutveckling måste uppmärksammas och ge respons i form av kommenterar och frågor på det barnen uttrycker.

 Under de tre fältdagarna i förskolan märkte jag att barnen skrev sina namn på pappret, när de till exempel målar bara med stora bokstäver. Efteråt tänkte jag att göra namnpussel aktiviteten och det blev med mitt andra didaktiska material. Jag ville utmana barnen ytterligare därför valde jag att använde mig utav små bokstäver i namnpusslet. Jag skrev namn med hjälp av Word och de var i olika färger. Sedan skrevs jag ut dem och klistrade dem på ett färgglatt papper, klippte olika former runt om. Sedan laminerade de och klipptes isär mellan tre till fyra delar.

Jag skrev mitt namn på ett färgat papper med lim. Sedan hällde jag över lim och på de hälldes kaffe, kanel och curry. Den inspiration hade jag med mig när vi hade haft en bild worksoppen med Mats. Där testade jag olika material när jag målade. Med den idé blev det min tredje didaktiska material. Mitt syfte med detta är att barnen skulle göra egna bokstäver av lim. De kan skriva sina namn och hälla över olika sorters av krydda. Det är roligt och lärorikt, eftersom man använder alla sina sinnen, där kan man se, lukta och smaka.

Min momentplanering blev klart innan jag gjorde aktiviteten med barnen. Min momentplanering hade kortsiktiga och långsiktiska mål med aktiviteten, samt mina personliga mål finns med. Jag tycker att momentplanering är väldigt bra sätt, eftersom det hjälper att tänka efter vilket syfte aktiviteten ska ha. Samt det ger möjligheter för reflektion, strukturerat planerande, och att utvärdera själva aktiviteten och mig själv som pedagog. Mitt personliga mål var att ytterligare utveckla min förmåga att hålla i aktiviteter och vara trygg i min roll. Vilket jag anser att jag lyckats med. Det kortsiktiga målet med aktiviteten var att barnen ska ha roligt, samtidigt som de får långsiktig språkkunskap i form av mer kunskap om bokstäver. Jag hoppas även att kunna bidra till att uppfylla följande mål ur läroplanen för förskolan 1998 reviderad 2010, s. 10 som säger att förskolan ska sträva efter att varje barn:

•    Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

•    Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka, tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra.

•    Utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp.

Första dag på min VFU plats gjorde jag min första aktivitet. De var 10 barn av 13 som deltog i aktiviteten. Det var fem tjejer och fem pojkar. Innan jag började med aktiviteten frågade jag barnen hur många barn som var närvarande och hur många barn som fattades. Barnen svarade rätt att de var tio som närvarande och tre barn som var lediga. Jag förklarade för barnen att de ska vara i två grupper, och varje grupp skulle ta sin tur med aktiviteten. Jag frågade barnen hur många barn det skulle bli i varje grupp om jag delade upp dem i två grupper. Barnen svarade att det skulle bli fem barn i varje grupp. Efteråt kom barnen på ett förslag att de skulle rösta hur det skulle bli i gruppen. Förslagen var att det skulle bli två lag, men de skulle rösta om det var ett lag med fem tjejer och fem pojkar, eller det skulle var en blandning av pojkar och tjejer i samma lag. De var 9 barn av 10 som röstade. Åtta av barnen röstade att det skulle bli en blandning i laget, respektive ett barn som röstade att det skulle bli en tjejegrupp och en pojkgrupp. Enligt röstresultatet blev det två blandade grupper. Jag började med första gruppen medan andra gruppen lekte i förskolans gård, och när första gruppen var färdig med aktiviteten ropade min handledare på den andra gruppen. Aktiviteten handlade om språkutveckling. Jag tillverkade tre olika sorters kort som är didaktiska matrial, i Campus Varberg innan jag gick till min VFU plats. Det var kort med bokstäver (versaler och gemener som står på samma kort) och kort med bilder på olika föremål samt kort med ord som tillhör till de föremålen. En tärning använde jag också i aktiviteten. Aktiviteten började genom att barnen slår tärningen, och säger hur många prickar som fanns i den. Sedan räknade de bokstäverna som var i rätt ordning enligt tärningens punkter. Barnen sa vilken bokstav det var. Sedan letade de efter föremålen som började på respektive bokstav, och i slutet parade barnen  ihop föremålens bild med ordet. Varje barn i gruppen tog sin tur med aktiviteten. Jag ställde några frågor till barnen till exempel hur många bokstäver som fanns i ordet, som de tog eller om de känner till ett annat ord som börjar på respektive bokstav som de hade. Barnen var duktiga och säga bokstäverna rätt, samt de hittade föremålen och orden snabbt. Några barn behövde lite hjälp för att hitta det föremålet eller ordet. Jag lät de andra barnen hjälpa barnen som behövde hjälp eftersom det samarbetet är viktigt tycker jag, samt att barnen det tycker det är roligt att hjälpa sina kompisar. Det var roligt att barnen forstod mitt syfte med hjälp, att det inte skulle vara direkt utan att barnen skulle själva fundera. Barnen hade samma idé med hjälp genom till exempel att förklara något som börjar med bokstaven f som är fisken som simmar i havet. Ibland fick de en ledtråd av mig till exempel genom att förklara för dem att de skulle fokusera, till exempel på första raden som fanns i ordet eller föremålets bild. På det sättet pekade jag inte på föremålen direkt. Aktiviteten ägde rum på förmiddagen utomhus och tog cirka 30 minuter. Jag har nått mitt mål med aktiviteten och kände mig nöjd med det. Barnen var intresserade och nyfikna under aktiviteten.

 På eftermiddagen gjorde jag andra delen av aktiviteten, och det var namnpussel aktiviteten. Det var barnens namn som jag skrev med hjälp av Word, sedan skrev jag dem och klistrade dem på papper i olika färger. Motivet med detta var att underlätta för barnen, eftersom ibland har de samma bokstäver i sitt namn och kunde jämföra med färgerna för att hitta rätt. Jag har inte delat upp barnens i två grupper, men jag gjorde aktiviteten med hela barngruppen. Mitt syfte var att de skulle jämföra mellan namnen från olika sidor som till exempel, antal bokstäver eller vilka namn som börjar på samma bokstav, eller om det finns samma bokstäver som återkommer i samma namn. Aktiviteten gick över förväntan och jag är mycket nöjd med hur det fortlöpte. Barnen var duktiga och pussla sina namn på rätt sätt, eftersom de har tänkt rätt att varje namn har bara en färg på ramarna som var runt namnet. Till slut hade samtliga pusslat ihop sina namn, och det visade sig att barnen hade rätt. Efteråt började barnen stava sina namn, räknade antal bokstäver som fanns i namnet. De rikta sin uppmärksamhet för namnet som hade flera bokstäver, respektive som de som hade mindre. Jag tillverkade några kort med siffror där varje barn tog ett kort med en siffra respektive namnets antal bokstäver. Med hjälp av siffrornas kort kunde barnen se hur många namn som hade samma antal bokstäver, eftersom det fanns några namn som har samma antal bokstäver. Efteråt sorterade barnen namnen efter antalet bokstäver till fler grupper. Att barnen ville göra aktiviteten igen tyder på att de tyckte det var roligt, och det uttryckte de också. Det gjorde mig glad och jag kände mig säker och trygg. Aktiviteten blev lyckad och jag kände mig lugn, säker och bestämd när jag visste vad jag gjorde.

  Efter några dagar gjorde jag en aktivitet med fyra barn, där skrev de sina namn med lim. Aktiviteten gick bra och det fångade barnens intresse och nyfikenhet. När barnen kom in till målarummet lockades de av material som var på bordet. Barnets agerande var mellan att smaka, lukta och känna. Barnen var väldigt intresserade och ville fortsätta och skriva med lim, där skrev de sina namn och sina syskons namn och sina kompisars namn, samt de skrev några ord. De hällde over lim kryddor, sand, kaffe och kanel. En av barnen har skrivit sitt namn och ett annat ord från höger sida till vänster sida och det som jag har märkte lite senare. Efteråt kommenterade jag att man skriver från vänster till höger här i Sverige, men jag skriver från höger sida till vänster sida, när ville jag skriva på mitt språk. Min handledare var intresserade på vad jag sade, och riktat barnens uppmärksamhet på detta. Hon bad mig att repetere vad jag sa igen. Där förklarade jag för barnen att jag skriver på ett annat sätt, när jag skriver på mitt arabiska språk och det är från höger till vänster. Samt att när jag ville bladdra en till exempel bok skulle bladdra från höger till vänster. Barnen frågade mig om bokstäverna i det arabiska språket är samma som svenska bokstäver. Efteråt svarade jag att de inte likadana och de skiljer sig mycket mellan varandra. Barnen var nyfikna och bad mig att skriva något på mitt språk, för att se hur bokstäverna ser ut. Jag har skrivit mitt namn på mitt språk, och det som gav barnen intresse för att jag skrev deras namn också på arabiska. Jag skrev barnens namn med arabiska bokstäver på ett litet papper. Sedan fick barnen klistra pappret på det stora pappret, som de hade skrivit sina namn på med lim. Efteråt var ett av de barnen lite nyfiken och bad mig att berätta lite på arabiska, där ville barnet att höra hur språket låter. Jag berättat lite på arabiska och översatta det jag sa. Min handledare blev intresserad av min arabiska bokstäver, och bad mig att visa barnen alla de arabiska bokstäverna. Jag har hämtat en bok hemifrån, en liten barnbok med arabiska alfabetet. Barnen var nyfikna och försökte att skriva de. Min handledare bad mig att göra samma aktivitet med de andra barnen, eftersom alla barnen som var i avdelningen ville göra det. Jag blev jätteglad att min aktivitet har lockat barnens intresse så mycket.

 Genom planering, användning och utvärdering har jag kommunicerat kursens innehåll med både barn och yrkesverksamma. De har fått ta del av mitt material, och jag har även bett om råd och fått respons på mitt material från pedagogerna, främst fran min handledare, på min VFU-plats samt genom barnens glädje och intresse för det jag skapat.

Berörda kriterier inom min kurs 12FK60

 redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser

 självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden

 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

 kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

Hadi, Wafaa, inlämningsuppgift, Individuell skriftlig inlämning Didaktiskt material. I den 14 maj 2015 kl. 15:34

 Referenser

 Björklund, Camilla (2009). En, två, många: om barns tidiga matematiska tänkande. 1. uppl. Stockholm: Liber

 Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur

 Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

 Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur